PINSAMHETSBLOGGEN

När Patrik började på avdelningen förra året så skojade vi andra lite och vi lurade i honom att alla nya medarbetare bjuder på tårta. Så stackaren kom med tårta dagen efter och vi var väldigt nöjda med oss själva. Men nu har vi ju haft ny chef sen någon vecka tillbaka och nu har Patrik varit inne på hans kontor och tagit upp det här med nyförvärv och tårta…

Detta hände i somras och otur i kärlek som ja har så är de väll inte det roligaste man kan vara med om
 
Jag skulle upp och vänta på mina polare så ja tog cykeln och cyklade upp. Det tog ett tag innan hon kom så ja satte mig i skuggan mot ett hus. Solen stekte förstås på där så ja bestämde mig för att ta av den tunna tröjan ja hade över linnet. Dock ville ja inte lägga den i gräset som var nyklippt så ja kasta upp den på en gren i ett träd. Kastade den lite för högt så ja var tvungen att klättra upp och hämta den. När ja skulle ner trampade ja fel och föll pladask baklänges ner på marken. Just då kom den stora kärleken! Låg där helt illröd med ont i svanskotan. Snacka om att han storglodde.
 
Lyckades göra bort mig senare samma dag igen då min cykel välte på mitt lillfinger och de gjorde ju ont så ja skrek AJ J*VLA CYKEL! så de måste ha hörts lång väg. 3 sekunder kommer kärleken förbi igen. Vågade knappt göra nånting resten a sommarn ifall han skulle se mig igen.

I sexan var alla klasser(från skolor i närheten också+vår skola) på studiebesök i sthlm på wasamuséet. Vi fick ju gå runt och kolla och så, men lite senare skulle massa klasser sitta ihop klämda i ett mörkt rum där en man stod och berättade om något "intressant".

Efter ett tag blev jag väldigt stel så jag försökte sätta mig på ett behagligare sätt, då min mobil(eller min mammas då) pipa. Alla kollade ju såklart bakåt, men jag låtsades som ingenting.

Jag hade alltså lånat mammas stenåldersmobil för jag inte hade några pengar på min. Den var så gammal så varje gång man kom åt nån knapp så "trodde" den att man försökte ta bort knapplåset, och såklart blev det ju fel eftersom man bara kom åt en knapp. Så den pep ungefär tio gåner till. Och alla kollade bakåt och flinade.

Jag och en kompis satt i NO delen av vår skola en dag då där inte var så många andra där och arbetade. Det var precis efter lunch och vår NO lärare hade varit hos frisören på lunchen och då bland annat fårr håret bakåtslickat. Jag skulle poientera det för honom och skulle fråga "Har du typ skaffat bakåtslick" eller något sånt. Men istället råkade jag säga jättehögt och med fel betoning "Christer har du slickat?" samtidigt som jag satt med biologiboken uppslagen. Insåg en sekund efteråt vad jag sagt och alla runt omkring började asgarva.

En skön pinsamhet som jag råkade ut för häromdagen: Var på en seriös anställningsintervju för ett företag där jag mer än gärna ville få jobb. Vi diskutterade varumärkena de sålde och hur allt fungerade. När vi var klara så skulle jag resa mig upp och klantig som jag är så slår jag huvudet i taklampan som var över bordet där intervjun ägde rum. Det var ingen liten smäll heller utan det gjorde faktiskt riktigt ont.

Jag höll minen och kläckte ur mig "oj.. ja så kan det gå om man är lång och ståtlig"

Antingen är folk lata, eller så har jag varit otydlig i anvisningarna, hehe :) Ni måste mejla in era historier, inte skriva dem som kommentarer. Kan inte publicera dem om de inte mejlas in.

Sorry, men sådana är reglerna, hoppas ni kan ha överseende med detta. Så - fortsätt nu att skicka in era pinsamheter, de publiceras fortast möjligt!

Kommer ihåg att det var i skolan när vi hade tyst minut för något, varpå alla är helt tysta. Vi sitter gympasalen och hela skolan är där vilket är runt 250 pers. och alla är tysta. När vi vart tysta i kanske en halv minut kände jag mig bubblande i magen men det var som ni säkert vet, riktigt trångt, så jag skulle lägga en smygare, bättre än att det hörs i alla fall, men en smygare blev det inte. Nä, världens brakare rakt upp i luften och jag var tomaten, medans alla barn skrattade, lärarna var sura.
 
Detta var för väldigt länge sen, än så länge går jag i femman så jag har absolut inte glömt det ;)

jag var på väg hem från skolan och jag skulle ta tunnelbanan hem. jag såg från långt håll att det stog " 8 vagnar " och eftersom att tunnelbanan kommer var tionde minut och att de var skit kallt ute så sprang jag till tunnelbanan. precis när dörrna skulle stängas så sprang jag in i tunnelbanan och det var jätte hallt så jag halkade när jag kom in och alla tittade på mej, det var skit pinsamt!

Detta hände i somras. Jag var hemma i vardagsrummet och så tittade jag ut genom fönstret och tänkte att "Hmm... Klockan är mycket och det är ganska mörkt ute nu, det är helt tyst. Undra om man hör sitt eko studsa mellan husen om man pratar på balkongen!" Vi bor alltså i lägenhet och mittemellan vårt och nästa hus har vi en gård och vi har vår balkong ut mot gården. Så jag bestämde mig (av någon outgrudlig anledning?!) att prova. Så jag gick till balkongen, öppnade balkongdörren, stack ut huvudet och så högt och tydligt sa jag "KOKO!", av ren reflex.

"Men åh, inget eko?" tänkte jag, men så plötsligt hör jag höga skratt, och så ser jag att det sitter två JÄTTESNYGGA killar på balkongen i huset mittemot vårt, de tittar på mig och gapskrattar!!! Det var så sjukt pinsamt för jag tittade dumt på dem och såg säkert otroligt trög ut, och så fort som bara den drog jag in huvudet och stängde balkongdörren.
 
Men det var inte allt, nej jag var ju tvungen att vara ännu mer pinsam! Jag tänkte att jag hemskt gärna ville få se dom där två jättesnygga killarna igen, så jag funderade hårt på en anledningen att kunna gå ut på balkongen igen, men i brist på idéer så gick jag ut på balkongen och hämtade in parlinotomten som står på vår balkong, och tog in den i vardagsrummet. Jag kunde se att de två killarna tittade på mig under den korta tid jag var ute på balkongen, och så fort jag stängde balkongdörrn igen så kunde jag höra hur de började skratta igen. Det måste sett så otroligt korkat ut och jag skäms nästan fortfarande! Tur dock att dom där killarna inte BODDE där, de var bara på besök hos någon tror jag, haha!

Jag och en kille som jag ser som min bror satt & lekte på hans rum medans våra föräldrar åt middag i deras kök. Vi var nog 5 och 7 år gamla. Han hade fått en ny penna som roterade & gjorde fina mönster. Jag gick på toaletten efter en stund & när jag kom tillbaka satt han med denna pennan i snoppen.
- Vad gör du? frågade jag utan en aning om vad han sysslade med.
- Det kittlas roligt, vill inte du testa?
Sen testade jag också & ja, det kittlades ju roligt.
Sen gick vi ut till våra föräldrar. När de tittade mot oss stod min kompis med den i snoppen igen.
- Men vad gör du? sa våra mammor i mun på varandra.
- Det kittlas jätteroligt ju. Varför gör det det? sa han glatt.
- Ja, jag har också provat, sa jag med ett stort léende på läpparna.

Ibland blir vi påminda om detta & vi skrattar lika mycket varje gång hur pinsamt det än må har varit då.

Det var igår (Onsdags 26/11) morgon, som jag var på väg till skolan. Och det var sjukt halt ute så det tog mig en jävla lång tid att gå.. Så jag tänkte, måste snabba mig lite.. Så när jag ska gå över ett övergångställe så stannar en av typ världens snyggaste kille med bilen, för att jag ska gå över gatan. Och jag tackade så fint och log mot honom. Och vad tror ni inte händer exakt när jag står framför bilen? Joo, jag halkar och hamnar på rumpan och jag kollar snabbt upp och då ser jag hur mycket han garvar åt mig och jag känner mig jävligt röd i ansiktet, som en jävla tomat! Fyfan vad jag skämmdes, och jag skämms bara jag tänker på hans min.. Attans att det alltid ska hända mig, haha...

Haha gud har verkligen något riktigt pinsamt att berätta! Kommer ihåg när jag va kanske, hmm, ungefär 13 tror jag. Jag skulle åka och shoppa med min farmor,(hon älskar att göra det) Så när vi kommer in på H&M ser jag självklart något jag tycker om(det är ingen nyhet). Jag säger till farmor att jag skulle vilja testa plagget, kommer inte ihåg vad det var. Så jag går till provhytterna med farmor och jag ska leta efter en provhytt. Jag ser att en är ledig(trodde jag dådå). Så jag öppnar ju, och till min förvåning står min storebror och är halvnaken med sin flickvän där, jag blev självklart generad och stänger snabbt dörren! Farmor undrar varför jag inte gick in och jag berättade att Sebastian var där med en tjej.. Farmor trodde inte riktigt på mig, men vi gick iallafall vidare..

När jag testat mitt plagg och vi ska gå, så ser farmor till sin förvåning att Sebastian kommer ut med sin flickvän i handen ur omklädningsrummet, haha! Farmor blev självklart också chockad, jag var fortfarande generad över att jag "kommit på" min storebror liksom.. Sen den dagen tror jag aldrig att varken jag eller min storebror visar oss i samma affärer samtidigt!

Då jag var mindre, runt 11-12 år kanske. Du vet då man hade åldern inne då man fick åka till badet själv med några kompisar.. Det var jag och två kompisar som hade cyklat ner till badet, det var sommar och varmt ute, vi hade sommarlov så vi ville såklart åka och bada. Allas föräldrar var och jobbade så vi fick lov att åka ner själva, vi alla kunde simma så det var inge problem.. Vi badade och hade roligt några timmar, sen gick vi och bytte om. Dom andra blev klar före mig, dom hade stressat på för att dom skulle hinna köpa en glass innan vi åkte hem igen, jag ville inte ha så jag tog det lite lugnare och så då jag bytte om..

Sen så ansåg jag att jag var klar, jag hade klätt på mig och packat ner mina saker så jag gick ut till kioskområdet där mina kompisar var. Jag hade ett par längre shorts på mig då jag kom, men sen då jag stog i kioskkön med min kompis så inser jag att mina byxor jag hade på mig inte var lika långa som dom var när jag kom dit.. Så jag kollade ner och insåg då att jag hade glömt att ta på mig byxorna, så där stog jag i kioskkön i trosor och t-shirt och min stora ryggsäck på ryggen.. Jag sa till mina kompisar att jag bara skulle gå på toa och att jag kommer tillbaka snart. Så jag rusade in till omklädningsrummet och drog på mig byxorna som låg längst upp i väskan som tur var..

Mina kompisar hade inte märkt något då dom inte kom ihåg vad jag hade haft på mig då vi kom dit. Men jag kom på det och jag tyckte det var så pinsamt. Dock var det nog ingen annan heller som reagerade.. Är man runt 11-12 år så är det faktiskt en hel del barn som springer runt så, kanske inte nu i dagens läge. Men då iallafall.. Men detta var som sagt väldigt längesen, jag är inte riktigt säker på åldern, men jag har för mig att det var runt den åldern nånstans iallafall.. Sen den dagen så har jag kollat väldigt noga så jag har byxor på mig innan jag går ut från omklädningsrummen och så då jag har varit och tex. badat..

Att vara höjd rädd är något som förstör det mesta för mig, men förra sommaren förstörde det nog mer än någonsin.

Jag och mina syskon hade åkt upp till våran pappa i två veckor som vi brukar och den ena dagen var det sjukt varmt ute. Han tog oss till en sjukt fin badplats med trampolin och allt men jag som är höjd rädd vågade mig inte upp och hoppa. Men mina syskon övertalade mig till och hoppa så jag började så lågt jag kunde och det gick ju bra men till slut så gick jag högre och högre upp. Undertiden jag stod och försökte övertala mig själv till att hoppa från den högsta så kommer ett gäng med 18 åriga killar ut springandes på bryggan. Jag börjar klättra upp för stegen och hoppades på att kunna hoppa innan killarna kom.

Plask in i vattnet och simmar snabbt upp till ytan vilket jag önskade att jag aldrig hade gjort för det man fick möta var 5 killar som stod och pekade och skrattade åt mig för gissa vad överdelen satt inte kvar längre utan flöt runt i vattnet en bit ifrån mig. Knall röd som en tomat i huvudet simmade jag snabbt och hämtade överdelen och badade inte på resten av dagen.

Det var sista och första gången jag vågar mig upp i en trampoin igen.

Hej alla läsare! Rubriken som detta inlägg innehar är rubriken som alla inlägg med information eller annat som Pinsamhetsbloggen har på hjärtat kommer att ha. Ett sådant här inlägg uppdateras i samma inlägg om ingen pinsamhet kommit in.

Bloggen är relativt ny men visar redan tecken på att kunna expandera. En tanke: flytta pinsamhetsbloggen till en .se-domän, vad sägs?

En sak till är översättningsverktyget högst upp till höger på bloggen. Översättningen stämmer inte till etthundra procent, men den funkar.

Nu är den insatt, en räknare för hur många besökare bloggen har fått! Enjoy!

Det här var när jag var ganska liten. Jag har sedan bebis-åldern varit ett öronbarn och t.o.m. hörselskadad under flera år. Under en period behandlades mina öron med att man varje dag sprutade in kokat saltvatten i öronen (tror jag det var) och droppade in alkohol-lösning för att ta död på bakterier. Jag avskydde dessa processer (det sved ju!) men var väl införstådd i att det var absolut nödvändigt för mig för att jag skulle bli bra (vilket jag senare också blev!).

Vid det här tillfället skulle jag och min mamma åka till mina kusiner som bor i Bålsta och vi skulle även sova över där båda två under några dagar. Med massa packning stånkade vi oss slutligen av det fullproppade pendeltåget i Bålsta och skulle gå i väg för att få skjuts hem till kusinerna. Jag var väldigt glad och såg fram emot att få leka med kusinerna och gick därför lite före mamma som bar på alla våra saker. Plötsligt kommer jag på något och tvärnitar. Jag vänder mig om. Är nu flera meter före mamma och det är folk exakt över allt. Men jag var bara tvungen att försäkra mig om att vi verkligen hade allt, det kunde inte vänta. Så jag ropar högt och tydligt över alla människor för att frågan ska nå fram:

-Mamma! Du glömde väl inte spriten?!

Ni vet sånna där dagar man är hemma själv, nyduschad, springer runt i underkläder på sommarn hemma?

Jo en sån dag hade jag i sommras och så blev jag lite nyfiken på grannarna. Det var nämnligen ett gäng killar där utanför (allstå utanför mitt och grannarnas hus.. Så då ställde jag mig vid fönstret(panorama fönster) utan att tänka på att dom skulle se mig..MEN efter ett tag så började dom kolla åt mitt håll och började peka, för JOFAN dom såg mig i mina underkläder i ett fönster som går från golv till tak..

Efter det har jag inte  vågat se mina grannar i ögonen igen...

Frugan min tjatade om brownies. Flera gånger.
 
Till slut frågar jag min son: "Okej. Vill du hänga med till affären med pappa?"
 
Eftersom jag numera är hans substitut till den tecknade Buzz Lightyear, svarade han givetvis ja utan att blinka. I hissen frågar han vad exakt vi skall köpa i affären. Jag svarade ganska snabbt att vi bara skulle ned och handla lite hästbajs (ja, jag orkade liksom inte med en diskussion i stundens hetta, och ville få sonen att skratta).

Väl i affären tar jag den där lilla inpaketerade kartongen som prasslar. Jag handlade ingenting annat, då brownies var det enda vi tydligen behövde. Väl vid kassan står en kvinna i de 30 åren framför oss i kön.
Hon ser att en sliten pappa bara handlar brownies. Hon ser också en hyperaktiv hoppande saltomortalgrabb på 3,5 år som är duracellkaninens försvunna tvilling.
 
Kvinnan ifråga halvböjer sig ned mot grabben och säger: "Vad skall pappa och du äta för något gott idag då?"

Grabben kontrar projektilsnabbt: "Hästbajs".

Måste bara berätta en jättepinsam sak som hände mig för några år sedan.  Våra grannar hade nyss flyttat och nya var på väg att flytta in. Jag hade nyss duschat och hade en handduk runt omkring mig. Jag gick ut till garderoberna och tände lampan för att hämta kläder och de var mörkt ute. Det rummet ligger mitt emot deras parkering och de gjorde så man såg in i rummet. Ni kan tänka er vad som hände. Jo hela familjen som är muslimer står där ute och kollar. Handduken glider ner och just då kollar de åt mitt håll. Dock visade jag inget speciellt men stå där med en handduk första gången och tappa den halvt är hemskt!  Bra första intryck man gjorde :$

Det var en somrig dag. Det var nämligen skolavslutning för oss 9or som skulle äta middag i Falsterbo och bara ha en helt enkelt fin och minnevärd dag. In och ut gick man mellan middan och den vackra solen slutade aldrig skina, underbart var det. Efter desserten skulle vi ta lite luft och jag samt andra var på väg ner mot stranden... Ensam går jag ut från huset vi åt i och framför mig ser jag en tjej i min klass (tror ju jag). Glad och sprallig som jag var gick jag fram glatt och skuttandes och vipps smällde jag tjejen i min klass på röven.. En reaktion, en vändning, stora ögon, och orden nä men vad gör du hahahaha? Mina ögon stora som meloner och rädda kollade upp på läraren och sa förlåt och asgarvade. Aldrig mer att jag smäller någon på röven bakifrån! Trodde garanterat det var en tjej i min klass.. Men icke.. =)

Jag och min kompis hade vart och handlat på ett köpcentrum och vi skulle till bussen för att åka hem. När man ska gå ut ur centrumet är det en sån där som snurrar man ska gå igenom. Min kompis hann före mig in och jag fick vänta tills den snurrat ett halvt varv så jag kunde gå in. Jag ser hur min kompis pekar att bussen kommer och att vi måste skynda oss. Hon stog då på utsidan och jag var kvar i snurren. Jag är inte direkt ensam där inne utan har en del bakom mig. När den öppnar sig tar jag sats och börjar springa, problemet är bara att den är inte öppen. Utan jag springer rakt in i glasväggen med huvudet före! De smäller till och jag hör hur alla bakom mig börjar skratta. Min kompis på utsidan både såg o hörde allt o höll på att dö i skratt. När jag väl kommer ut börjar jag själv asgarva men ja våga aldrig vända mig om till dom bakom utan sprang direkt iväg till bussen.

Kan påpeka att de faktist hänt en gång till! Men då hade jag inte en massa personer bakom mig utan bara en kompis. Men även den gången höll ja på o dö i skratt.

Jag pratade ju tidigare om att jag är en sån där person som råkar ut för sjuka saker.. Nu måste jag nog erkänna att det finns människor som sitter runt om i landet och säger samma sak.. tack vare mig. En av dom stackarna är en man som tillbringade sin semester i Macrigialos, Kreta, våren 2005. Johnny, (min sambo och pappa till min dotter) hade roat sig med att dra ner mina bikini trosor i polen så att min röv blev delvis blottad. Skitkul. Men han skulle få tillbax! Så jag tog en badring och min dotter (hon var 2 år) och gick ner i polen. Stoppade ner barnet i ringen och började busa med henne. Tänkte att snart kommer han efter, då tar jag honom..

Men snart glömde jag bort hämnden och var helt inne i "snurra badring" och njuta av kiknande barnskratt, så när han kommer där simmandes under vattenytan precis bredvid mig så agerar jag bara. Tar ett stadigt tag om hans midja och kicklar honom "barra! barra!" Sen drar jag i bad shortsen allt vad jag kan neråt! Tjoho! Vilken blek liten rumpa vi har här då!! ..nu kommer det.. Det va ju såklart inte Johnny. Killen fortsatte simma under vattnet i en rasande fart till andra sidan polen, jag slet tag i Nea och försökte låtsas som ingenting och Johnny står några meter bort och kan knappt andas för han skrattar så mycket! "Haa! haa! haa! ..du.. haa! haa! ..han.. haa! haa! haa!"

Jag sjönk ner i vattnet och blundade.. "Varför ALLTID jag?"

Detta hände för några år sedan då jag gick första året på gymnaiset. Jag hade slutat tidigare den dagen eftersom det var fredag. Jag passade på att gå en sväng på stan och träffade då en tjej som jag inte kände så väl, men vi bestämde oss för att gå och fika på ett café i en galleria. Sagt och gjort så kom vi dit, men det var kö till kassan så vi bestämde oss för att ta ett bord så länge (det var rejält med folk där), och istället för att gå runt kön så kliver tjejen jag är där med över ett rep som avskärmar fiket från resten av gallerian. Repet hålls uppe med järnstolpar och när jag efter henne skulle kliva över så lyfter jag inte tillräckligt på benen utan faller handlöst ner i golvet. Jag drar med mig repet i fallet så järnstolpe efter järnstolpe faller ner i det hårda golvet. Det kändes som att det ekade i hela gallerian, och det blev alldels tyst. Jag förstod inte först vad som hänt, men sedan känner jag en smärta i bakhuvudet och ser många människor som står lutade över mig och frågade hur det gick. Jag hade tydligen slagit huvudet i bordet och varit borta några sekunder. Det var så pinsamt, jag svarade att jag mådde bra och ville bara därifrån. Tjejen jag var där med höll på att skratta ihjäl sig. Det blev ingen fika den dagen.. (Jag fick en bula i bakhuvudet och hade ont ett bra tag efteråt).

Lat som jag är ville jag inte ta spårvagnen hem från centralen så jag ringde mamma och frågade om hon var på väg hem, så att jag kunde åka hem med henne. Det var hon men hon ville inte ta sig till centralen p.g.a. trafiken utan bad istället mig ta mig till andra sidan vägen där hon stod i lång, lång kö med hur många bilar som helst. Jag joggade dit för att vara säker på att hinna och vid de sista övergångsstället ringde jag upp henne för att be henne signalera vilken av alla de svarta volvo-bilarna som var hennes. Hon stack ut handen ur takluckan och jag tänkte inte mer på det. När det äntligen blev grön gubbe var handen borta men jag var ganska säker på vilken bil som var hennes. Såg att de också fick grönt så var tvungen att börja springa och då började någon jä*** att tuta med bilen så in i helvete, vilket gjorde mig ännu mer stressad, utan stop tills jag öppnat bakdörren slängt bort väskan som låg på sätet där bak, funderat över vems väska det är, och satt mig. Samtidigt som jag satte mig därbak sa jag av irritation: Vilken jä*** är de som tutar? Då insåg jag att jag satt mig i fel bil!! Tittade framåt i ögonen på gubben som precis skulle köra iväg.

OJ, Förlåt mig! sa jag. Öppnade dörren och sprang till mammas bil som fortfarande inte slutat tuta!

Får ont i magen varje gång jag hör den tutan nu :P

Jag är inte den som inte berättar, men den här gången gör jag det lite skamsen. För det första hade jag en perfekt födelsedag men underbart fina presenter, när vi kom hem slog vi oss ner i sängen och mös. Vi skrattade åt ett högt borrljud som lät inifrån grannen, hade den gamla tanten en jättestor dildo? Några timmar efter var ljudet fortfarande kvar, vi satte på en film och undrade om vi överhuvudtaget skulle kunna sova med det där ljudet i bakgrunden. Då klär jag på mig och springer ut i trappuppgången för att leta upp numret till hyresvärden, "akuttelefon vid nödfall" I mitt fall är det nödfall tycker jag då jag inte kan sova med ljud överhuvudtaget, han säger åt mig att knacka på hos grannen (som inte öppnar) Efter några samtal med nödfalls-människan så säger han åt mig att ringa polisen, ljudet blir bara värre och värre och det känns som att hela rummet vibrerar. Men där gick min gräns, till polisen kunde jag inte ringa för något fyratimmars-borrljud.

När vi mitt i filmen får för oss andra saker letar vi oss till svarta lådan under sängen, efter ett tag hör jag hur ljudet har förflyttat sig. Lite nervöst undrar jag om det inte är en dildo i lådan som legat och vibrerat så där högt. Vi skrattade, tänkte tanken på om polisen skulle komma och lösa borrljuds-problemet genom att hitta en vibrerande dildo under sängen. Idag funderar jag på att ringa upp nödfalls-människan och berätta... han sa att han skulle behålla mitt ärende tills det var löst.

Den här pinsamheten hände inte mig, men jag var på plats när den skedde. och jag har aldrig i mitt liv skrattar så mycket!

Det var så att jag och min pojkvän skulle hem mot stockholm igen efter en lite tripp till göteborg för att träffa hans mamma och syster. Vi stog länge och väntade på att x2000 skulle  anlända och när det väl kom så trängde alla sig in samtidigt i tåget.  Bagaget  som bestod av en stor väska och en påse med smutskläder la han upp på den där hyllan ovanför sätet, men inte över vårat säte, eftersom det inte fanns plats utan mitt emot våra platser. Under påsen satt en kvinna. Helt plötsligt ramlar ett par smutsiga kalsonger rakt ner i huvudet på henne, som sedan hamnar i knät på henne. Min pojkvän ser förbryllat på när hans smutsiga kalsonger hamnar i en kvinnas ansikte medans jag håller på att skratta ihjäl mig. ursäktande lyfter han bort kalsongerna från damen och gräver ner dom lååååångt ner tillbaka i påsen och försäkrar sig om att det inte finns några fler underkläder som har rasrisk.

I helgen som var på lördagen skulle jag bowla med min pojkvän hans kompis från jobbet och hennes killkompis.
Jag var lagom nervös, vilket jag alltid är när jag träffar nytt folk, vill gärna att folk ska tycka bra om mig.
Vi gick för att bowla på ett ställa som man kunde köpa allt och dricka också. Jag och denna tjejen går för att handla, så där går jag med en bricka med fyra glas och två ciderflaskor. Vi måste gå ner för en trapp för att komma fram till vår bana och mitt i trappen sitter en man och har lagt sin jacka över hela trappen, Natalie säger till mig att jag ska akta mig så att jag inte ramlar i trappen, så jag går försiktigt ner för att undvika jackan, tyvärr så lyckas jag halka på jackan ändå. Jag glider ner fyra trappsteg tappar hela brickan som åker rätt ner i golvet med världens krash, alla tittar på mig och jag tror at jag ska dö. Efter det är jag skakis och vi går för att säga till att dom måste städa lite vi får ny dricka och vi går för att spela bowling.

Men min otur är inte över för det... Fyra nollor i rad. Jag var på väg att bara sätta mig ner och gråta för att allt gick åt skogen. Tack och lov så blev resten av kvällen lyckad och jag lyckades faktiskt slå en strike, så jag var nöjd när vi gick där ifrån.

Detta hände för ganska så längesedan. Som liten så simmade jag och jag var ganska duktig. En gång efter en träning så duschade jag och några till av oss (uppenbarligen!). Jag tog det lugnt och skulle se vad klockan var för att kunna se hur mycket tid jag hade för att byta om. Jag insåg att jag hade bråttom! Jag snabbade på och gjorde det största misstaget man kan göra i en simhall med halt golv. Jag sprang! Utanför ducharna låg alla skåpen och för att komma dit var man tvungen att gå tre trappsteg, de var hala! Jag tänkte mig inte för och sprang, invirad i endast en handduk.

Jag hann inte längre än till första trappstegen förrän jag halkade. Jo, jag halkade! Fullt med folk ute i omklädningsrummen och jag ramlade. Och jag tappade handduken! Jag trodde att jag skulle dö på plats, ville bara sjunka igenom golvet och försvinna. Tror aldrig jag plockat upp något så fort som den gång, när jag plockade upp min handduk. Vad jag minst av allt visste då var att en kille jag senare i livet skulle bli tillsammans med och vara det i två år stod utanför, han och alla hans snygga killkompisar. Lyckat eller vadå? Ni kan ju tänka er vad han skrattade när jag berättade att det var JAG som hade ramlat, och inte vilken tjej som helst.

Sedan den dagen har jag gått i simhallen, tagit det lugnt. För jag tänker fan heller tappa handduken igen!

Hej allihop! Nu är den äntligen här, bloggen där man får skratta åt andra.

Visst älskar vi alla att läsa om andras pinsamheter? Här är då sidan för dig! På denna bloggen får man utbyta roliga och pinsamma händelser i vardagen, det är bara att skicka iväg ett mail med just din historia och den hamnar här så fort som möjligt.

Skriv gärna också ditt namn, ett alias, din bloggdomän, namn på andra hemsidor eller också får du välja att vara anonym. Jag kommer inte rätta eventuella stavfel, historierna läggs upp som de skrivs, som om du skrev det själv - direkt i bloggen!

Nu vet ni alla hur det går till så nu är det bara att maila in pinsamma saker till denna mailen: [email protected]