PINSAMHETSBLOGGEN

I somras sommarjobbade jag på en fabrik i Norge. Mina uppgifter bestod av att skära glas och såga dörrar. Trots att det var tungt så gick det väldigt bra fram till den sista veckan, då jag lyckades tappa en dörr på stortån. Eftersom jag hade vanliga skor på mig, så började blodet forsa som bara den. Smällen hördes på långa vägar och nästan alla på fabriken samlades runt mig när jag låg där på marken. Egentligen ville jag bara svimma eller något, men jag ville ju inte vara mesig (trots att det blödde som fan!) så när sjuksköterskan kom och frågade om jag hade ont svarade jag inte vad fan tror du, utan: sa lite ironiskt att det var skönt. Sen blev jag allvarlig igen och sa att jag var yr. Först blev det knäpptyst, men efter en stund skrattade alla så att de fick ont i magen. Jag som låg där med bandage runt foten såg inte alls det roliga i det hela, så jag satte mig i ett hörn och surade för mig själv. Då och då kom det fram någon som skrattandes undrade om jag fortfarande var yr, och jag svarade jag eftersom det var så det låg till.

Vad var det som var så pinsamt med detta då? Jo, när folk hade mobbat mig i en halvtimma kom chefen fram till mig och sa att jag skulle kolla upp vad yr betydde till nästa dag. Jag fick åka hem på direkten, och när jag frågade killen som jag delade lägenhet med mig förklarade han att yr betydde kåt på norska. Jag sjukskrev mig nästa dag....

Jag hoppade på bussen i Lugnvik på väg till skolan och som vanligt är den alltid proppfull tidigt på morgonen. Jag blev alltså tvungen att sätta mig brevid någon jag inte kände, i det här fallet en tjej i 18-års åldern, snygg, välklädd och såg väldigt pryd ut. Alla satt knäpptysta i bussen och vissa läste tidningen och några sov. Jag ser att tjejen jag sitter brevid börjar luta sig mot fönstret och jag kommer ihåg att jag tänkte att hon är nog säkert bara trött. Men i och med att jag tänkte den tanken så hör man ett stort brak, hon hade släppt av världens brakskit! Alla blickar vändes mot oss och hon såg verkligen ut att skämmas, stackarn. Jag tyckte så synd om henne så för att lätta på stämningen så säger jag “nämen hoppsan!” Självklart när jag sagt det så tror ju alla att det var jag som fes, jävlar tänkte jag, men vadfan gör man?

Jag ville bara vara snäll inte ta på mig allt. Precis efter det, någon sekund bara, så börjar det lukta, inte så lite heller, tänk er universums äggmök! Då blev det ju ännu mer pinsamt och jag visste inte vad jag skulle säga eller reagera. Många sura minar fick jag och alla satt och höll för näsan och jag ville bara sjunka ner i jorden.

När jag var liten, 6 år för att vara exakt, bodde jag och min familj några våningar över en resebyrå i Malmö. Jag var ofta nere på resebyrån och hittade på bus då ägaren var en vän till min farfar och min pappa. Jag fick alltid klubbor och annat godis där så inte så konstigt kanske att jag drogs dit.

En dag var jag där efter dagis som vanligt och rätt var det var steg en man in. Jag kände igen honom men kunde inte placera hans namn. Efter någon minut slog det mig - den nya statsministern! (jag tror att det var år -97, Göran Persson blev statsminister -96)! Jag blev alldeles uppymd, han var ju överallt - i tv, i tidningar, i radio och precis överallt. Jag gick fram till honom och harklade mig:

- Är det du som är statsministern? Frågade jag som en liten polis. Han började skratta lite och tyckte väll jag var gullig eller något.
- Ja det är jag, svarade han. Vid denna tidpunkt trodde jag att statsministern kunde göra ALLT, han styrde ju hela landet, right? Jag ville se om han verkligen kunde allt så lite tufft frågade jag:
- Vet du vad jag heter?, HA! Där fick han va!
- Jag tror du heter Josephine, sa han. Jag trodde jag skulle dö. Med ögon stora som tefat och hakan vid hälarna utbrast jag:
- HUR kunde du veta det???
- Hehe... Det står på din jacka! svarade han skrattande och log, sen gick han.

Jag kollade ner på mitt högra bröst och mycket riktigt: Där stod det!

När jag var liten hade jag en vän som var väldigt "på". Han ringde ofta, alldeles för ofta.. så pass ofta att man då och då inte orkade med honom överhuvudtaget. En söndag ringer han och vill göra något. Jag hittar snabbt på någon vit lögn om att jag måste städa mitt rum hela dagen. Ett rum han VET alltid är städat. Han ger sig därför inte i första taget, men snart inser han att inget kommer hända.
 
Efter någon timme ringer jag en annan vän. Vi bestämmer oss för att göra något. Snart är vi på en buss intill stan. Efter en station eller två kliver vem på bussen? Jo, kompisen som var väldigt "på". Han sätter sig brevid oss och jag måste förklara att det gick snabbt att städa rummet och dyligt.
 
Blicken han hade på mig under den resan var inte rolig och ja, det var pinsamt om inte annat.

Jag och min moster skulle cykla till havet från hennes sommarstuga....

Efter idrotten i skolan skulle jag och J gå till vår nästa lektion. Vår gympasal ligger framför skolan och mellan ligger fotbollsplanen.. där finns en liten backe (inte alls stor) som leder ner till planen, vi skulle gena så vi gick ju där -som alltid. Men idag snöregnade de och de var snöblask överallt, under det var de såklart lera. 

Jag kanske satt och läste KP (Kamratposten) i lugn och ro på fritids tills en kompis bestämde sig för att jävlas lite, såsom kompisar ibland gör. Han tog tag i en kudde och satte sig på mig.. riktigt skoj, tyckte han säkerligen. Problemet var att jag hade svårt att göra motstånd. Jag kunde varken sparka bort honom eller liknande. Han var nämligen tyngre, längre och starkare.

Problemet blev ordentligt när jag fick svårt att andas. Samtidigt greps jag av panik, så vad gör jag? Jag bet honom i armen på något finurligt sätt ! Han hoppade snabbt ifrån mig. Jag andades ut men märkte snart att han hade mer än bara "ont" (jag brukade vanligtvis varken bråka eller bitas)....

Dagen efter kommer han till skolan. Glad? Knappast. Han fick nämligen gå runt med bandage väldigt, väldigt länge. Veckor ! Så, hur tror ni jag kände mig varje gång någon därefter frågade honom: men, vad har hänt..?

Kära läsare!

Nu finns det kategorier som tidigare önskats. Hittar ni nu bättre bland pinsamheterna? De som har varit tveksamma har jag låtit bli att kategorisera - så de finns fortfarande i katergorin "Allmänt".

Hoppas ni blev nöjda nu :D Säg till om ni har fler synpunkter!

I 3an i lågstadiet så fick vi en ny kille i klassen, och jag blev galet kär i honom, det höll i sig i flera år. Sen i 7an, så kom det massa andra nya killar från andra skolor. Det kom väldigt söta killar, så jag princip glömde bort den där killen som jag hade varit så himla kär i. Men sen på en gympalektionen i 8an så började han prata med mig, och vi började gå promenader och umgås mer och mer. Och det slutade med att vi kysste varandra. Då tog vi avstånd och pratade inte med varandra på nästan 2 år.

Sen till det lite mer pinsamma. Vi började träffas igen, och allting slutade med sex. Och som alla vet så kan man få muspruttar. Och under första gången jag har sex med honom så får jag muspruttar, och dem låter ganska mycket. och då utbrister han "Ojdå gumman" Och kollar på mig och ler...Jag trodde jag skulle dö av pinsamhet. Men vi avbröt inte utan fortsatte. Och hade även sex fler gånger efter det!

Den här pinsamma händelsen skedde under en tågresa hem från Stockholm. Jag var 18 år gammal och hade åkt hem tidigare från skolan (studerade där då och pendlade) eftersom jag mådde illa och kände mig hängig. När jag klev på tåget blev det snabbt fullsatt och jag fick en plats på en nedvikbar stol som brukar finnas i "entréerna" på Regionaltågen (om jag minns rätt).

Hursomhelst, där satt jag och blev mer och mer illamående. Bestämde mig tillslut för att gå in på toaletten ifall att jag skulle kräkas. Så jag låste in mig på toaletten, som på dessa tåg är en stor trädörr som skjuts igen och utanför finns ju massa säten där folk sitter. Så det första man ser när man sitter där är en toalett.

Nåväl, åter till det relevanta... Jag gick in och stod nöjd över toalettstolen en stund, men det kom inget. Då kände jag plötsligt hur det bubblade till i magen. Ner med byxorna och det bara rann "nummer 2" ur mig. Och det luktade hemskt. Satt kvar en stund tills jag kände att jag fått ur mig allt. Hörde plötsligt hur det knackade folk på dörren - fler behövde in där och utföra sina behov. Jag försökte vifta bort lukten, men den hade etsat sig fast i väggar, golv och tak. Tillslut gick jag ut utan att säga nånting. Lukten spred sig ut genom dörren fort. Folk rynkade på näsorna och såg efter mig.

Jag bytte vagn...

Jag ska bara säga att jag är en person som nästan alltid är varm , och min mamma brukar alltid vara kall så jag brukar svalka mig på hennes armar.

Det var sista dagen på våran barcelona resa och vi hade tänkt att fira genom att gå på resturang ...
Vi gick till ett ställe där det liksom låg många resturanger på rad och min mamma hade redan gått i förväg , men det visste jag inte.

Så när jag skulle svalka mig på min mammas sköna kalla arnar så känner jag en massa hår. Jag kollar upp och där står det en bastant spansk man, haha snacka om pinsamt...

Egentligen vet jag inte om denna historia är pinsamast för mig eller för mitt offer. Men här kommer den. Jag och mina vänner hade ätit i matsalen (spagetti och köttfärssås) och vi var på väg ut. En av mina vänner tar upp en kamera för att fota oss, sådär på språng. Jag är påväg för att ta upp min arm för att ge kameran en hälsning (vilket är i sig väldigt konstigt, eftersom att jag hatar kameror). När jag väl är uppe med handen märker jag att det är något som tar emot, detta är en tallrik. Med hela min kraft har jag tryckt upp en hel tallrik med varm spagetti och köttfärsås i en kille i sjuans ansikte...

Hela matsalen blir knäppt tyst och det enda som hörs är köttfärsåsen som droppar från killens näsa. Killen bryter sedan tystnaden med "MOGET", då bryter skrattet ut. Hela matsalen ligger bokstavligt talat på golvet och vrider sig av skratt. Alltså, jag vet egentligen inte om detta är pinsamt för mig, men jag kan nog säga att jag skämdes ganska mycket jag med.

Det värsta som kan hända är nog när en förälder kommer in i rummet och ser en ha sex men denna gången var det min pojkväns bror! Vi är inne på min pojkväns rum och det ena ledde till det andra. Vi visste att hela familjen var hemma men det var bara att dämpa sig lite. Plötsligt hör vi min pojkväns bror fråga något från sitt rum (rummet ligget precis bredvid). Min pojkvän svarar lite lätt och brodern hör inte svaret och går rätt in i rummet. Där ligger vi båda hela nakna och min pojkvän utbrister: NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJJJ! Hans bror stänger snabbt dörren om sig och jag börjar skratta. Jag ser hur pinsamt min pojkvän tyckte det var och jag frågade lite försiktigt: - Ska vi fortsätta? Han bara log och allt slutade bra. Det pinsamma var bara när man skulle gå ner på nedervåningen och möta hans brors blick. Jaja, nu har han sett mig naken!

Jag började läsa väldigt tidigt och gick omkring och läste på allt. Allt som fanns att läsa på, brochyrer, böcker, afficher m.m.
 
Så en dag när jag var kanske 7 år så skulle jag följa med mamma till apoteket. När vi kom in så var det riktigt lång kö så vi ställde oss i den direkt. Tillslut blev jag ju otålig (en sprallig 7åring och långa köer är ingen bra kombination) så jag började gå runt i butiken och såklart började jag läsa på alla brochyrerna. Jag fick reda på en del under min upptäcksfärd: hur man blev av med fotsvamp, hur man blev av med dålig andedräkt och andra saker som för en 7årig unge tycker är jätteintressant! Tillslut kom jag fram till en brochyr som jag inte riktigt förstod. Det stod något med "vårda ditt underliv" eller något. Jag blev för nyfiken så jag tog med mig brochyren bort till mamma som fortfarande stod i den jättelånga kön. Medans jag gick fortsatte jag läsa i brochyren. Jag var inte speciellt tyst och försiktigt av mig när jag var mindre så när jag kom fram till mamma så gapade jag (utan att själv riktigt förstå hur högt det lät och hur lång kön var) "mamma, vad är mitt underliv för något?", sedan lyfte jag blicken och tittade på mamma, det var bara det att det inte var mamma som tittade tillbaka, utan en skrynklig gammal gubbe! Hela kön tittade på mig och skrattade medan jag tyst, röd i huvudet, backade bak till mamma.